....Vad ska jag säga? Ni som känner mig vet att jag har förvandlats till en trött och sur gammal tant,. kanske är det det här som är att vara vuxen,.?
Föräldramöte för åk 8,. vilket på min skola innefattar klasserna A, B och C. (ca 80 elever). Kvällen inleddes med en mycket bra och intressant föreläsning om ungdomar och datorer, information som alla föräldrar med en ungdom skulle behöva,. Men när jag räknar antalet föräldrar som sluter upp i aulan får jag det till ca 30 föräldrar, och då kommer några i par, alltså både mamma och pappa. Ett genomsnitt är alltså ca 10 föräldrar per klass,..
Var är alla föräldrar? Hur ska jag få mina elever engagerade i skolan när deras föräldrarna struntar i den?
Jag kan bara se till min egen skoltid,. Jag har haft det riktigt bra,. Jag har haft två underbara föräldrar som alltid ställt upp, gått på möten, hjälpt till med läxor och varit engagerade i vår skolgång. Men det är inte riktigt förrän nu jag inser vad det har betytt. Mina elever har troligtvis inte haft samma tur och min bild av dem ändras. Det är inte längre konstigt att det har tappat förtroendet för vuxenvärlden, saknar respekt, hatar skolan och hela tiden söker uppmärksamhet och bekräftelse,.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar