Löven gulnar och mörkret kommer tidigare på kvällarna.. bara det får mig att bli deprimerad. Jag har torkat tårarna nu. Jag var nog inte kär. Jag ville nog bara så gärna vara det. Jag skulle ge något jag inte gett förut. Jag skulle satsa. Nu vet jag bättre, jag vill inte ha någon så nära mig, risken att bli sårad är en risk jag inte vill ta.
Jag längtar till dalen, till min stora kärlek med den lurviga pälsen, till familjen och mina älskade vänner som väntar på mig.
Jag längtar till Londons livade gator runt piccadilly circus, till puben Well, mitt ute i ingenstans där söta pojkar bjuder på drinkar och lockar till skratt.
Jag längtar till städer jag aldrig vart, till Paris och Roms ännu obesökta gator.
Jag längtar till värmen, till backpackingresan som tar mig mot nya upplevelser och nya platser.
Jag längtar till min brors besök i Kalmar, till Winnerbäcks konsert i sporthallen
Jag längtar till min nya lägenhet, till mitt första riktiga egna hem.
Jag längtar till Stockholm, Peters crazy idéer och glada skratt,
Jag längtar till Tomas lägenhet i Mora och till matchen i guitar hero.
Jag längtar till hockeymatcherna när lilla Nicke spelar och till Leksandsmatcherna i Ejendals arena.
Jag längtar till någon annanstans,. De som säger sig veta säger att man måste ha saker att längta till,. Jag mår bra,. men jag undrar hur hösten ser ut i London?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ojoj... hösten är mysig ju. Då kan man ägna sig åt sig själv, rödvin och varma vantar. Fungerar inte det så kan man alltid ta till lite värmeljus, en bra vän och lite mer rödvin. Så ska du se att du uppskattar gula löv och mörka kvällar lite mer.
vantar, vin och värmeljus, ja du får verkligen hösten att visa sin bästa sida.. Jag får hoppas lite på det trevliga sällskapet så kanske jag tar mig igenom även denna höst,.
Skicka en kommentar