Finns det något bättre att komma hem efter en natt på jobbet och mötas av en överlycklig hund som kommer springandes när bilen rullar upp på gården?
Det är nästan så jag kan läsa hans tanke när han viftar på svansen så att jag nästan tror att den kommer att gå av.. : Äntligen Madde, var har du varit!?
-Jag älskar dig också svarar jag och går in och hämtar kopplet... och det blir en lång morgonpromenad tillsammans..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
JA ar inte det karlek sa sej!!
Håller helt med dig!
ååå en hund skulle man ha! :)
Skicka en kommentar